Självdisip...självdicipli... självdicsipl... Äh!

Finns det någon kurs i självdisciplin, tror ni? Åh, vad jag skulle behöva en sån. Jag är verkligen sämst i världen på att göra saker om det inte handlar om betalda uppdrag. Och att de jobben blir gjorda beror inte på självdisciplin utan på pliktkänsla och lojalitet mot uppdragsgivaren. Och att jag gärna vill betala amorteringarna.
Jag har tusen bra idéer som jag skulle vilja genomföra. Saker att skriva om, saker att rota i, saker att berätta, ta reda på, beskriva. Av alla dessa tusen idéer genomför jag (räknar, räknar) NOLL. Även om jag har tid, så bara gör jag det inte.

Varför är det så?

Jag bara gottar mig

Idag har jag shoppat. För trots att man har shoppingförbud så får man göra undantag. Idag blev det idel skojiga saker: skor till dottern som slutar fyran på fredag, antibiotika till maken som skurit sönder varböld i bakhuvet, lusmedel till mig, lillan och storan (av uppenbara skäl) samt ett paket Hello Kittyplåster till lillpysen.
Summa: ca 1500 spänn.

Jag har sååååå förtjänat den öl jag tog till kycklinggrytan.

I väntan på vår Tibetanska spaniel har vi dessa som husdjur. Vi har gått och blivit resistenta mot det lusmedel jag använt så idag köpte jag en ny sort, Hedrin, som är bättre på alla sätt. Fast dyrt. Men det är det värt.

Framsida

Just när jag publicerat det förra inlägget kom jag på en fantastisk fördel med att vara egen - och att jobba hemifrån. Framför vår entré ligger en lekplats och dit kom nu miljarder dagisbarn och busar runt och sjunger Idas sommarvisa så det ekar mellan väggarna. Det gör mig på väldigt gott humör.

(Jag hann nästan inte skriva detta innan någon ramlar av karusellen och börjar gråta. Men, men.)

Baksida

Jag älskar att frilansa för det har tusen fördelar. Men det har också nackdelar, och den största heter "osäkerhet". Nu är jag inte nån trygghetsjunkie, inte alls faktiskt, men att aldrig veta om eller när jobben dyker upp kan vara lite påfrestande. Som idag. Kvart över tio har jag en inbokad intervju och för en kvart sedan messar intervjupersonen mig och meddelar att han drar sig ur. Detta innebär två tråkiga saker:
1. Jag får lämna det trista beskedet till redaktören som redan sliter sitt hår i förtvivlan över en produktion som åker berg- och dalbana.
2. Jag loosade just ett arvode på 9000 spänn.

Såna här går ju alltid åt. Desto tråkigare att min arbetsdag började med att jag förlorade nio stycken.

Men Andorra då?

Just när jag vant mig vid att vara ledig så ska jag tydligen jobba i morgon. Men så tänkte jag, kan vi inte fira nåt annat land i morgon? Som Andorra till exempel? Där bor det så jädra lite folk att de kan inte ha mycket till nationaldagsfirande.
Så. Härmed utlyser jag den 7 juni som Andorras sympatinationaldag i Sverige. Därmed är det också röd dag och jag är ledig.

En sån här tar vi med oss när vi firar i morgon.

Blött

Vi tog stora tjejen och en kompis till henne och åkte till stan i dag. Först hamnade vi på Hard Rock där Hofen var så god att jag höll på att svälja glaset också och sen hade vi vattenkrig. Vi och tvåhundra andra. Nu till badet.

Gott.

Blött. Hela Bältesspännarparken förvandlades till ett enda gigantiskt vattenkrig.

Det var klurigt tänkt

Glömde dela upp nötfärsen innan jag frös in den. Smart. Någon som vill ha spagetti och köttfärssås de närmsta veckorna är ni varmt välkomna hit.

2. 2 kilo apa-djup-fryst nötfärs som jag efter många om och men lyckades att dela upp. Hej, skavsår i händerna.

Den som spar hon har... en jädra massa skräp?

Försökte sortera tvätt idag och insåg att vi verkligen måste ha mer förvaring. Tills jag kom på att jag kan kanske rensa lite bland kläderna. Och VIPS var tre sprängfyllda lådor bara en knappt fylld. Varför, i wonder, sparar man (jag) på urtvättade linnen med ingrodda fläckar på? Eller tajts i strl 38! Hahhhaaa, 38!
Det var inte ens "ge till välgörenhet"-standard på grejerna så rubbet åkte i soptunnan. Undrar hur länge ordningen håller den här gången?

Ack Dalsland du sköna!

Trots att jag är hälften smålänning, hälften göteborgare är nog Dalsland mitt favoritlandskap. Herregud vad det är vackert! Familjen tog en liten snabbis-tur dit och firade släkt och ungarna ville inte åka tillbaka igen.

Liten tjej på stor äng.

Sanslöst vackert var det på konstvandringen i Fengersfors.

Victor Tumi var med där också. Söt som en persika.

Och hans bedårande mamma, Emma.

Och vi bodde på det här vandrarhemmet i Sandbol som var så fint att hjärtat gick sönder.

Här fanns det massa skojigt att göra.

Och en hel hög med söta kattungar.

Och trumset.

Låt mig presentera Galne Bert, tuppen som höll oss vakna.

Det fanns massa fina detaljer inne på vandrarhemmet.

Naturligtvis handplockade ängsblommor på frukostbordet.

Och en stol.

Jenny goes konsumentjournalist

En snabb fråga så här mitt i ledigheten: finns det någon som har erfarenhet av Positiv Pension? Enligt Råd & Rön är de en av tre förvaltare som lyckats få pengarna att växa mer än "soffliggaralternativet", men jag har samtidigt hört en del mindre fördelaktiga saker om deras affärsmetoder.
Vet nu något?