Igår kväll, varm och go och mätt och nerbäddad i soffan med hela familjen, bestämde jag mig för att följa med dottern på ridlektionen idag. Och inte bara det. Jag sa det högt också. Till henne.
Idag: åtta grader kallt ute och en morsa som ger sig själv vänsterkrokar för att jag aldrig kan hålla käften utan konstant måste ventilera varenda tanke som far genom skallen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar