Summa sidvisningar

28 januari 2011

Men hur i himlens namn tänkte jag?

Det här med inlägg på världens alla omöjligt språk... det var en usel idé. Jag hade tänkt  skriva ett på portugisiska men jag tror jag skriver om Portugal på svenska

För många år sedan, väldigt många år sedan, typ 21 år sedan, var jag och några polare och tågluffade i bland annat Portugal. En av kompisarna blev dödskär i en portugis som hette Manuel. Och i en engelsk kille som jag inte kommer ihåg namnet på. Den engelska kärleken hade i vilket fall som helst en kompis som hette Simon och de var från Birmingham. 

Jag älskade Simon. Så där som man gör under fyra dagar på en tågluff i Portugal. Ni vet, när man är 19, solen alltid skiner och det bokstavligt talat inte finns ett enda bekymmer.

Nåväl. När jag kom hem till Göteborg skrev jag och Simon kärleksbrev till varandra fast jag ganska omedelbart kände att jag nog inte älskade Simon längre. Eller ja, helst inte ville ha med honom att göra alls. 

Så. En dag när jag kom hem från jobbet satt Simon i trapphuset och väntade på mig. Han hade liftat hela vägen från England för att träffa mig. Jag kommer inte gå in på detaljer, men jag kan säga att jag var ett ärkesvin och hans vistelse slutade med att han snodde alla mina smycken och drog hem till Birmingham.
Vad ska vi dra för lärdom av detta, vänner? Tja. Ingen aning. Men det är rätt kul historia.

2 kommentarer:

Madlar sa...

Haaaaahhha, underbar historia. Tänk vad värmeslag o alldeles för mycket billigt vin kan leda till.

Jenny M Palm sa...

Men eller hur? Herregud sicken soppa.