Summa sidvisningar

30 mars 2011

Att kommunicera samma budskap i flera kanaler är tidens melodi

Det började med att budskapet spreds digitalt.
Nu har hon övergått till en mer analog metod.

Hittade den här vid dörren in till sovrummet och väl där ....


... så var sängen täckt av små "vill ha en ponny"-lappar ... 
... som de här. Hon är ju i alla fall väldigt målmedveten.

Titta de snackar! Och som de som snackar!

29 mars 2011

Frågor på det?

Vet ni vad som ryms innanför den röda ramen? Färgen på mina ben.

Vaddå läsa tidplanen? (Som jag dessutom själv har skrivit)

De tog in extra personal för vi skulle bli klara med en tidning som skulle bli klar idag. Fast nu ser jag att det var visst på måndag den skulle vara klar.
Fast ingen ska gnälla på min framförhållning.

Min kropp ger mig mixade signaler

Huvudet säger: Kräng på dig träningskläder och ge dig ut och spring.
Halsen säger: Gå och lägg dig med en kopp varmt te.

Jag blir förvirrad.

28 mars 2011

Lalll aaalll aatrallllla

Jag kan inte sjunga. Tyvärr är jag tillräckligt musikalisk för att inse det, jag hör att det låter illa.  Jag lider liksom med lillan när jag grymtar fram godnattsångerna på kvällarna. Men det är ju förstås inte alls samma sak som att jag håller käften.

Som nu, går jag och lallar och trallar bara för det har varit så ljust idag och himlen så blå och att jag projektleder en tidning till en iPad som jag knappt sett på bild.

En bra dag, liksom. Det kan väl vara värt en och annan egenuppfunnen ton?

Fast på midsommarafton sjöng jag sketabra ihop med Agneta och Ulle. Vi gjorde "In the ghetto" i en alldeles lysande tolkning.

Det mesiga originalet 

Pragmatiska principer

Jag har nästan inga principer som jag inte när som helst kan byta mot några andra principer. Men några håller jag benhårt på:
* Jag stryker inte.
* Jag befattar mig inte med saker som lever och växer i jord.
* Jag äter inte rödbetor.

Det gör mig inte till en människa med nån särskild integritet känner jag.

Öh... tror inte det

Jag svarade, föga oväntat, nej. Då kom detta:

Jag svarade att hon får en ponny om jag får en iPad.

27 mars 2011

Jag hatar att få negativ kritik men ännu mer hatar jag att inte veta

Min självkänsla är väldigt flexibel. Den anpassar sig ohyggligt lätt efter folks  uppfattning om mig, det jag gör och är. Som nu, jag väntar på feedback från en superviktig person på en superviktig text. Först går jag i flera dagar och väntar (och det mina vänner gör inte underverk för självkänslan heller) och när jag väl hör något är beskedet "Jag ser nu att det är en del som måste ändras". Fuck! Vad betyder det? Innebär det att två siffror ska korrigeras eller att jag dödas om jag inte skriver om alltihop? Får definitivt besked i morgon. Lång jävla väntan.

Det minst omöjliga

Jag måste:
1. Bli tre meter lång, eller
2. Sluta äta, eller
3. Hoppas på att detta blir modernt på stranden i år:
Jo, men detta är ett plagg jag trivs bra i!

Det är sjukt!

Vi blir aldrig sjuka i den här familjen. På riktigt! Väldigt, väldigt sällan smittas vi av något alls. Men den här vintern vet jag inte vad som hänt. Sportlovet låg stora tjejen. Därefter var jag hemma en vecka med den lilla. Sedan går det en vecka och nu har hon varit hemma en vecka igen. Nu börjar stora bli kass igen. Och jag har ont i halsen.

Okej, vintern. Du har gjort ditt nu. SOL. SOMMAR. NU. Tack.

Nu ska jag ta mig själv i dubbelmagarna och därefter i örat.

Ibland drabbas man av insikter som kommer helt utan förvarning. Jag drabbades plötsligt av en sådan när jag råkade gå förbi spegel och faktiskt SE MIG i den. För allt eftersom kilona lägger sig tillrätta över kroppen slutar jag nämligen göra det. Alltså, riktigt titta mig i spegeln. Men som sagt, det råkade jag göra nu.

Och det gjorde mig fruktansvärt olycklig.

26 mars 2011

Så här vill jag också lösa konflikter

Lillan blev förbannad på mig för jag råkade nämna att kanske pappa ska sova i sin egen säng vilket innebär att Lovina får sova i egen säng. Och vad göra åt detta?

Man drar ner mössan över ansiktet. Och när man vaknar till livs igen är det någon (en mamma) som drar upp mössan, pussar näsan och frågar hur hon mår. Ingen är ledsen, ingen är arg, konflikten är bortglömd för länge sen. Så vill jag med ha det.

25 mars 2011

Dodna! *

Billigt ungerskt (eller möjligtvis från Schweiz) som är supergott!

*Dodna = botten upp på ryska

Jag är glad för att jag känner så mycket begåvade människor

La ut ett omöjligt jobb på en fotograf. Och visste att det inte skulle bli bra. Men så levererar han. Och ja bá! JÄVLAR, vilka bilder. Nu ska jag dricka jättemycket vin för jag kommer få cred för detta. Kunden kommer tänka "Gud vilken bra projektledare som löser detta så fint", och så har jag egentligen inte gjort skit.
Älskar den här arbetsfördelningen.
Skål ta mig fan!

Kortsiktiga njutningar, det är min grej det

Jag är ta mig fan sämst i världen på att säga nej. Tre små bokstäver i en väldigt enkel kombination ska ändå vara helt omöjligt att uttala.
"Vill du ha muffins"? Ja, kan jag väl ta.
"Det klart du ska ha ett glas vin till"! Ja, tack.
"En hamburgare är väl okej"? Ja visst.
"Vill du ha hamburgare med muffins på och svälja allt med vin och chokladsås"? Sure!

N... Ja, tack!

N... Ja, tack!

N... Ja, tack!

24 mars 2011

Hoho! Disciplinen! Var är du?

Konstaterar: Måste gå ner i vikt. Mycket
Gör: Tränar. Och tänker, nu ska jag banne mig inte stoppa mig full med nån skit i kväll-
Gör sedan: Dricker vin. Äter pasta med creme fraiche och ost. Och proppar hela munnen med (ungarnas) choklad.

Blev påkörd

Kom hem utan en skråma på kroppen från svindlande bilturer i bergsmassiv i Kazakstan.
Och blir påkörd utanför Ullevi.
Stod i godan ro och väntade på grönt ljus, krypkör fram en halvmeter när PANG det smäller till i rumpan på bilen.
Jag hoppar ut och frågar vad fan han håller på med och får till svar:
– När du började köra trodde jag det var grönt.
Okej. Men kôssen, nästa gång, VÄNTA TILLS DU FAKTISKT SER LJUSET BLI GRÖNT!

Now we´re talking!

Men herregud, vad skönt!

Okej, det är ingen hund men den är väldigt mjuk och luden

Grönt bröd. Mer grönt än bröd, rent av.

23 mars 2011

Men har ni nånsin sett en sötare gubbe?

Hej alla, låt mig presentera mr Popov. Han jobbar som lastbilschaffis vid en malmgruva i Zyryanovsk. Erkänn söt? (FOTO: Nicke Johansson)

Lite Kazakstan till

Hotellobbyn på stället vi slaggade på när vi snöade in i Ust Kamenogorsk. (FOTO: Nicke Johansson)

Okänd farbror väntar på bussen i Zyryanovsk. (FOTO: Nicke Johansson)

Liten tant vid stor snöhög i Zyryanovsk. (FOTO: Nicke Johansson)

En Jenny i orolig väntan på biltvätten i Zyryanovsk. Det visade sig dock att jag inte behövt vara det minst orolig eftersom det plan vi var rädda att missa var fyra timmar sent. (FOTO: Nicke Johansson)

En Jura som försöker förklara något för kazakisk polis. Polis som för övrigt tjänar typ tusenlappen om dagen i rena mutor. (FOTO: Nicke Johansson)

Nytt hus med gammal buss. På restaurangen i byggnaden har jag mitt stamhak. Hit går jag och äter och dricker sprit varje gång jag är i Ust Kamenogorsk. (FOTO: Nicke Johansson)

Jag vet att du blev gammal och att du inte mådde bra i slutet, men jag kommer sakna dig ändå!

RIP!

Jag vet inte hur detta gick till riktigt

För bara ett halvår sedan tjatade jag mig grön varje morgon på stora tösen. Glöm inte borsta tänderna, har du packat gympapåsen, snälla, ta en macka till, plocka upp ditt nattlinne och lägg i tvätten. Nu? Hon är helt självgående och jag hann precis börja tycka det var skönt med det nya när jag började sakna det gamla. Min lilla plutt är plötsligt inte det längre.

Det är ju så här gammal hon är! För tio å ett halvt är omöjligt.

22 mars 2011

Men gå över nurå!

Hur länge kan jetlag hålla i sig undrar jag? Jag trodde det bara var att sova en natt och vara tillbaka i sadeln men icke! Jag är ta mig fan nästan lika trött nu som jag var när jag kom hem.
HJÄLP!

Skulle lätt kunna somna i den här positionen. Lätt.

Kanske inte den bästa arbetsställningen i världen men vad göra?

Den lilla skrutten är superfebrig och hostar och bestämde att det enda som hjälper är att sitta hos mamma, nära, nära. En redaktör någonstans i Göteborg undrar nog var hennes reportage Kazakstan är och jag gör så gott jag kan med den handen som inte håller barnet.

21 mars 2011

Det där med att få göra en sak i taget... Det var rätt länge sen nu.

Är hemma med fyraåringen. Hon är så där nedsatt att det inte går att skicka henne till dagis men  för onedsatt för att vara hemma. Så nu försöker jag reda ut allt jag inte kunde reda ut förra veckan och säger samtidigt saker som "Ja, men har du sett ett sånt fint R", eller "Nej, jag ska inte åka till Kazakstan, jag ska hämta posten" eller " Jag lovar, det finns inga hajar i Landvetter".
Med tanke på att jag just återhämtat mig så pass att jag kan stava mitt namn så vet i tusan om detta är en ultimat arbetsmiljö.

Men jävulen vad läckra va?

video

Lite Kazakstan

Fin lobby på fint hotell som var alldeles utmärkt för häng och "hur i helvete ska den här resan gå"-snack.

Hotell Kazakstan står det här på ryska. Eller möjligen kazakiska som är landets andra språk. Alla skyltar är tvåspråkiga.

De skidåkande människorna i vårt lilla crew höll på att tuppa av vid anblicken av skidanläggningen som ligger och gottar sig mellan bergen,

Två halvnakna kazakiska män som pimplar öl mellan skidåken.

Flickor får alltid sugrör i ölen. Riktigt varför lyckades vi inte reda ut men en teori som lanserades var att inte läppstiftet skulle smeta ut på glaset. Jag tror mer på att det bara ska se lite flickigare ut:-)

Men kamelmjölk kan man dricka utan sugrör uppenbarligen. Det smakar som filmjölk.

Nickes arbetsförhållanden var så där mellan varven. Men bortsett från att vi fick muta en polis så gick det bra.

De gillar att kombinera saker i Kazakstan. Hotell/biltvätt/bowlinghall är supervanligt, tex. Här tycker någon att det är bra att sälja hammare och skor. Tror vi i alla fall.


Vackra kazakiska kvinnor som dansar magdans. Det är ett mycket vackert folk. Smala, nätta med kolsvarta långa hår. Kvinnorna är mästare på högklackat (och då snackar vi höööööögklackat) som de vinglade omkring i. De måste trott att jag antingen var ap-fattig eller hade planetens sämsta klädsmak eftersom jag hasade runt i jeans och gympadojor.

A room with a view

Vyn från 24:e våningen på hotell Kazakstan.

Va? Visste ni inte det?

Alla länder försöker som bekant att göra anspråk på diverse saker. Typ "Vi var först i världen att...", "Vi har den största ..." osv. Kazakstan gör anspråk på att ha uppfunnit hamburgaren och beskriver hur köttet kunde bli så mört och fint (ursäkta den urusla bildkvaliteten):
Köttet färdades med ryttarna på stäppen och "after time spent sandwiched between the asses of man and beast the beef became tender enough to eat..."

20 mars 2011

Vad är väl en trissvinst?

Idag när jag vaknade gjorde jag det i min egen säng tillsammans med mina två ungar (som givetvis spelade ut pappan som fick sova på kontoret). Man kan ha det sämre än att vakna av att fyraåringen drar handen över kinden på en och säger: Åh, vad jag är glad att du är hemma, mamma.

Sanning och konsekvens

Sanning: goa bärs och vodka som kostar åtta spänn glaset.

Konsekvens: ond bråd död. (Och om nån undrar, nej, det finns inga bilder på mig från den här dagen. Mohaahhaa!)

Saker man inte räknar med att man ska hitta i en park i Almaty en solig dag i mars

Beatles i brons. Obegripligt, ja. Underbart, hell yes!


 En Nicke. Kanske inte så obegripligt för mig, men jag lovar. Resten av Almatys befolkning undrade mer över honom än över Beatles.


Häftig tanke!

Den här kombinerade biltvätten/bowlinghallen ligger i Zyryanovsk i nordöstra Kazakstan. Jag är tämligen säker att ingen annan svensk kvinna har varit med om en biltvätt här. Coolt som fan, om ni frågar mig. Vilket ni inte har gjort. Men jag säger det ändå. COOLT som fan!

19 mars 2011

Det är det lilla gröna skräpet till vänster i bild

I menyn: kyckling och curry med ris och grönsaker.

They´re not so big on vegetables i Kazakhstan.

Allt är inte guld som glimmar - men vad fan är det?

Det har varit väldigt lite tjafs mellan  mig och fotografen, Nicke, som plåtade i Kazakhstan. Med tanke på att man jobbar så intensivt har det på det stora hela gått fantastiskt bra. Men den här donnan har varit en källa till diskussioner:

Den här statyn står i lobbyn på Hotell Kazakhstan. Vad symboliserar hon, tror ni?

I´m back!

Är sinnesrubbat jetlaggad men ville i alla fall ge er veckans bästa citat.
"När en skäggig ryss med två dagar gammal vodka-andedräkt kommer fram och pussar en rakt på munnen, då vet man fan att man lever".
Återkommer med uppdateringar.

12 mars 2011

Markis de Saade

Nej, jag vill inte bli spankad av 17-åringar. Men i kväll var han vinnaren från början till slut. (Och ja, gammal som jag är, söt som marsipan är han gullungen). Helst hade jag sett Nicke Borg eller the Moniker men fyraåringen hjulade och då är jag lycklig med.
Ska ta en öl till.
Och kolla packningen.
Puss. Nu checkar jag ut för en veckan. Hörs på fredag igen.

Sytt var det här!

Jag har verkligen försökt att fotografera det jag sydde, men det går inte. Svart tråd mot svart klänning gör sig inte riktigt på bild. Men JÄVLAR, jag har sytt! Blev det bra då, kanske ni undrar? Nej. Naturligtvis inte. Men det blev stygn, och det syns inte längre att klänningen var/är trasig. Så, jag har kanske inte lagat men väl maskerat. Gott nog, säger jag.

Små steg är också steg

Jag lyckades lista ut hur jag skulle få ut nålarna ur burken. Eller ja, stora tjejens kompis räknade ut det. Nu ska det bara sys.

Dagens hypotes: Kan man sluta snusa, kan man lära sig att sy

När jag var 16,  17 år jobbade jag inom hemtjänsten. En dag bad en av tanterna jag besökte att jag skulle sy i en sån där handdukshållare som hade gått sönder på en av hennes diskhanddukar. Min vana trogen kastade jag mig över uppgiften med ett slags "hur svårt kan det vara". Jag ska inte tråka ut er med detaljer, men jag har inte sytt sedan dess (inte heller jobbat inom hemtjänsten, men det är en annan historia).
Men så i veckan när jag var tvungen att frångå mitt shoppingförbud och köpa en anständig outfit för Kazakstanresan så höll jag också i en väldigt fin tunika. En som för övrigt var nästan identisk med en jag har hemma men som spruckit lite i en söm. Då slog det mig: jag kanske kan laga den jag har istället för att köpa en ny? Va? Har ni varit med om något så smart?
Så istället för tunika för tusenlappen så blev det detta för... tja, en femtilapp.

Jag återkommer när jag klurat ut hur dessa ska användas.