Kom hem utan en skråma på kroppen från svindlande bilturer i bergsmassiv i Kazakstan.
Och blir påkörd utanför Ullevi.
Stod i godan ro och väntade på grönt ljus, krypkör fram en halvmeter när PANG det smäller till i rumpan på bilen.
Jag hoppar ut och frågar vad fan han håller på med och får till svar:
– När du började köra trodde jag det var grönt.
Okej. Men kôssen, nästa gång, VÄNTA TILLS DU FAKTISKT SER LJUSET BLI GRÖNT!
Och blir påkörd utanför Ullevi.
Stod i godan ro och väntade på grönt ljus, krypkör fram en halvmeter när PANG det smäller till i rumpan på bilen.
Jag hoppar ut och frågar vad fan han håller på med och får till svar:
– När du började köra trodde jag det var grönt.
Okej. Men kôssen, nästa gång, VÄNTA TILLS DU FAKTISKT SER LJUSET BLI GRÖNT!
5 kommentarer:
Men det finns ju så mycket att titta på vid Ullevi. Svårt ju!
Eller hur?
Men gud vilket as!
I början var jag arg som ett bi, men han blev genuint ledsen över det han gjort och skämdes som en tok så klart. Så jag tycker mest synd om honom.
Sådär jag gjorde jag en gång, vid rödljusen i höjd med Gamla Ullevi (alltså den riktiga Gamla Ullevi). Ulle sa "kör" och jag körde - rakt på en dryg stockholmsbrud med attitydproblem.
Men det gick bra, vi åkte långsamt och inget hände. Mer än att hon skällde ut mig efter noter. Och jag, hög på amningshormon, ba: Öh, va...?
När chocken släppte skrattade vi gott! Inte stockholmsbruttan, men Ulle och jag!
Skicka en kommentar