Summa sidvisningar

28 februari 2011

En krona hit eller dit spelar väl ändå ingen roll

Han verkar ju ha koll på läget.

Det var det roligaste uppdraget på länge!

– Hej, vill du åka till Kazakstan? frågade redaktören när hon ringde idag.
– Kan väl jag, sa jag!

Så, den 13 mars ska jag åka hit:

Allt som krävs är en nätt liten flygresa på 15-16 timmar så kommer man hit. Och nånstans bland alla de här städerna ska jag jobba i en veckan. Kul!

27 februari 2011

Det bästa av världar!

Jag har vansinnestränat i två timmar, ätit massor vitt bröd med smör och druckit en öl. Det är vad jag kallar balans.

Detta är jag idag!

Farväl alla, farväl! (Sannolikheten är trots allt ganska stor att jag dör).

Jag ska snart iväg och träna kettlebell i en timma. Direkt efter det kör jag en timma boby balance.
Idioti? Japp!
Men hellre träningsvärkad än bakfull, som jag brukar säga. Eller i alla fall önskar att jag brukar säga.

26 februari 2011

Detta kan vara världens präktigaste inlägg

Idag har jag städat. Nu kan man ju tycka att det inte direkt är någon livsavgörande information men det är väldigt, väldigt sällan som jag städar. Och något som sker än mer sällan är att det faktiskt blir rent. Men så i veckan intervjuade jag Estrid Bengtsdotter, som för övrigt kan vara världens bästa intervjuperson, och har skrivit boken Städa. Hon tipsade om en viktig sak: KÖP BRA GREJER.
Nu kan ju det tyckas som världens mest uppenbara tips, men jag har med en dåres envishet hävdat att "det går lika bra med diskmedel".
Det gör det inte alls, säger Estrid.
Och jag säger er: Jävlar vad hon har rätt!
Det är rent! Överallt! Och jag är i chock.

Cillit Bang (trots idiotreklamen) är det bästa som hänt mig sen jag drack champagne första gången. (Men lite cool är jag väl? Va? Kom igen nu!)

25 februari 2011

För den får mig att rysa av välbehag

Bästa hon och bästa han!

Tänk vilken bra smak att coolaste bruden och ...

... coolaste killen gjorde gemensam sak. Iofs för länge sen men åh, vad det håller! ÅH VAD DET HÅLLER!

Titta vad slapp jag är! Här räknar jag fan i mig inga kalorier.

Idag orkar jag inte träna. Och då borde jag alltså tänka ännu mer på vad jag stoppar i mig. Därför dricker jag öl. En logik som bara slapp-rövar kan leva med.

Men, varför har någon lagt den där?

Om man lyfter på en byrå i badrummet och under den hittar en sparkdräkt i storlek 90 när yngsta barnet snart fyller fem, vad ska man då dra för slutsats? Som jag ser det, finns det bara en att dra: Ge fan i att lägga kläder i mitt badrum.
PS: Jag letade väldigt mycket efter den här då det begav sig. Nu behöver jag inte leta mer.

Det var den här jag hittade. Dock utan galge.
Kan då passa på att tipsa småbarnsföräldrar om Ugly Duck, som är ett våldsamt fint märke.

24 februari 2011

En 100-procentig lose-lose-situation

Lillan verkar hängig. Så där "vill bara sova, inte äta och orkar inte obstruera med storasyster"-hängig. Men 37.8 bara i feber.
Så.
Om jag har henne hemma i morgon kommer hon vara så pass pigg att jag får konstant dåligt samvete för jag jobbar och inte leker, och om jag lämnar henne på dagis kommer hon vara så pass kass att jag får konstant dåligt samvete för jag jobbar och inte vabbar.
Ah, ljuva mammaroll.

Men tänk om hon har rätt då?

Dottern skrev läxan, översättning från engelska till svenska. Översättningen som sådan var perfekt, men handstilen bedrövlig och dessutom var det skrivet på ett papper som lillan ritat gubbar på på baksidan.
Jätteduktigt, sa jag, men skriv om det på ett fint papper så fröken kan läsa.
Jag ska inte gå in på detaljer, låt oss bara säga att vi hade delade meningar om det detta skulle skrivas, eller inte skrivas igen. Det slutade med att dottern skrek: Du är aldrig nöjd med mig!
JO! Jag är nöjd med dig alltid, alltid. Villkorslöst nöjd med dig är jag. Men du kommer inte undan med slarv, försökte jag.
Ni förstår vart jag vill komma va: Trots att jag är medveten om att jag har rätt, och att hon bara försöker spela på mitt dåliga samvete (som jag normalt inte har) så lyckas hon.
För tänk, TÄNK om hon har rätt? Tänk om hon känner att jag inte är nöjd med henne?
Herregud hela jag går sönder!

Genderbender

Jag blev akut kissnödig under Horse Show och ramlade in på första bästa toalett jag kunde hitta. Gissa vilken skylt som satt på dörren jag valde? Och gissa om karlarna vid kisserännan tittade betänksamt på min kjol. Och gissa om dottern ville säga upp bekantskapen med sin mamma?
Detta är en hon.


Och detta en han. Tydligen.


Häng fanskapet på torget och låt kråkorna göra sitt

Normalt har jag en ganska sansad inställning till detta med fängelsestraff och tillhör inte dem som skriker inte på dödsstraff när någon går mot röd gubbe. Men ibland smälter all civiliserad fernissa bort och jag blir lika primitiv som en amöba. SÅNT HÄR klarar jag bara inte av!
Jo du, polissvinet som drar nytta av utsatta kvinnor, kan inte du vara rar pojke och sticka in huvet i den här? En liten stund bara?

Gnägg!

Eftersom jag bara har tvåtusen jobb att skriva och en skatteskuld på 90 000 så passar jag på att ta en ledig dag. Och dessutom ska jag tillbringa dagen tillsammans med en jävla massa hästar. Och tioåringen förstås.

22 februari 2011

Klassiska materialsporter, eller hur?

Jag ska hoppa hopprep, så där i brist på bättre motionsformer, men upptäckte att jag inte kunde hitta mitt rep. Då slog det mig att det inte finns någon annan motionsform som funkar lika bra även om man tar bort redskapet som är upphovet till själva motionen/träningen/sporten. 
För det här låter väl inte så kul?
- Kicka boll utan boll
- Basket utan korgar
- Rodel utan... vad-fan-det-nu-heter-de-ligger-på 
– Konståkning utan skridskor?
Hopprep utan hopprep är däremot exakt samma sak som hopprep med hopprep.
Jag inser att det här inlägget inte kommer att förändra livet för någon, men det gjorde att hopprepning steg en smula i graderna.

Det här går alldeles utmärkt att använda om man vill hoppa hopprep. Ingenting, är dock ett fullgott och väldigt mycket billigare alternativ. Fast det finns inte på Stadium.


På nåt annat sätt går väl inte att göra?

Eftersom jag bara bollar fem tidningar i luften nu ansåg jag det helt rimligt att tacka ja till ännu två uppdrag. Givetvis för två olika tidningar. Varav en med deadline i morgon. Den andra har jag ända tills torsdag på mig att göra. Hej frilansliv!

Förvirrad? Moi? Förstår inte vad ni menar

Idag har jag inte en av mina bästa dagar. Att skriva för fyra olika tidningar, samt redaktöra för en femte är inte optimala frilansförhållanden. Idag skrev jag en brief till en av mina frilansare. Glömde bara en liten, liten detalj: namnet på den som skulle intervjuas. Och hur vederbörande kan nås.
För en stund sedan fick jag tillbaka korr på en artikel jag skrev i dag på morgonen. I den hade jag helt sonika bytt namn på intervjupersonen. Tanken var nu att jag skulle skriva en jäkligt komplicerad artikel om biobränsle till flygbranschen. 
Tror lite grann jag skiter det. Jag får jobba i kväll när ungarna somnat.

Lockande va?

Jag vet inte jag. Hur många ser den här illustrationen och tänker: Nämen gud så bra och pedagogiskt DN har gjort ut detta. Den här artikeln måste jag läsa.


21 februari 2011

Ibland äter man stuvade makaroner och köttbullar från Scan

Jens, som trots sitt namn ingår i tjejgänget, hade den goda smaken att bjuda på hummer och skumpa. Det var gott som satan.

Erkänt fint? Dessutom helt skadat gott.
Men först fick vi GT och tilltugg. Det slank också ner utan protester.

Sötaste Katrinen med pava med okänt innehåll i handen.
En suddig bild som väldigt väl beskriver mitt sinnestillstånd här. Monas goa son skulle hämta mamsen men fick inte riktigt med henne. Inte på en gång i alla fall.
En glad Sofia. Detta var antagligen innan jag fick för mig att jag ville lyssna på Blind Melon. Vilket i sig inte hade varit ett bekymmer. Men jag kom fan inte på vad de hette utan tvingade Sofia att skriva in tusen olika stavningar på Lemonhead på Spotify. Precis lika liksom. Blind Melon. Och Lemonhead. Det kan väl vem som helst missta sig på?

Efterlysning!

Jag ska skriva en artikel om hur man får barn att sova i egen säng och behöver lite vittnesmål från föräldrar runt om i landet. Hur gjorde ni? Var det ett problem? På vilka sätt? Hur löste ni det? Tog det lång tid? Hur gammalt var barnet?
Till detta behöver jag namn på en förälder, ålder samt bostadsort.

Mejla på: jennypalm.publishing@gmail.com

Tusen tack för hjälpen!
Hur fick ni era knytten att sova så här? I egen säng. Tell me all about it!

Ungefär som en fet baksmälla

Igår efter att jag tränat kettlebell skrev jag glatt i ett inlägg att jag borde använt mer vikter.
Det var igår det mina vänner.
Ni vet hur det är när man är inne i ett vin-stim och tror man kan dricka hur mycket vin som helst och vaknar upp dagen efter och med en käftsmälls klarhet inser att så inte var fallet?
Det är samma med kettlebell.
Aj.

Protest för slapprövar

Det finns som bekant massa saker man borde delta i, protestera emot, sätta ner foten för. Men, hur ofta göra man det egentligen? Hur många gånger det senaste året har du deltagit i en demonstration mot något du ogillar/vill påverka/förändra? Jag vet att jag gjort det noll gånger.
Men här kommer en proteströrelse som jag kommer delta i, för grejen är att inget göra alls. Inte ett smack. Läs mer om den här eller här. Och inga pengar kostar det heller. Men förhoppningsvis kan det ändå få effekt. Me like a lot!

HÄNG PÅ!

20 februari 2011

Om kettlebell: Övertygat positiv (och lite sur på mig själv att jag inte testat tidigare)

Så, nu var det gjort, en timmes kettlebell. Jag fegade lite visade det sig när passet var slut, hade gott kunnat ta tyngre tyngder. Men det är ju väldigt svårt att veta första gången man är på ett pass. Körde med fyra kilos men kunde lätt kört genomgående på åtta. Och jag är inte särskilt stark.
Vad gjorde det så bra då? För det första gillar jag när man styrketränar men får kondition på köpet, och det får man här. Dessutom gillade jag de här mer böljande, mjuka rörelserna istället för korta hårda som man normalt kör på gymet till exempel. Det är jobbigt som satan. Det går inte säga det på något annat sätt och jag kommer ha sjuk träningsvärk i ryggen i morgon.
Men, som sagt, me like. Ska köra det nästa söndag med.

Herr Gyllenbom kunde sina saker han

Vet inte varför det blev en så dålig bild men honungen  i den här burken, Apotekare Gyllenboms Förkylningshonung, den kan ta mig fan bota en förkyld elefant. En par tre matskedar sånt här i skållhett vatten i en skål, kör ner nyllet med handduk över huvudet, andas in i djupa andetag och du mår garanterat bättre!


Typ så här:

Det finns en första gång för allt

Jag har aldrig tränat kettlebell. Men det här ska vara sketa-super-dunder-bra träning. Man ska förbränna typ en pizza i sekunden och bli beach-2011-snygg genom att bara titta på tyngderna. Klockan fem ska jag dit, återkommer senare med rapport. Om jag inte blivit så snygg att jag inte vill prata med er vanliga dödliga tjockisar, vill säga.

De här ska man ... göra saker med. Vilka, och hur det är, ska jag avslöja sen.

Nu var jag inte så snäll igen

Stora tösen hostar. Och tro mig, ingen hostar som hon gör. Sedan hon var tre år har hon hostat lungorna ur sig varje gång hon får en infektion. Nu låter det som om den där lilla kroppen går itu av ansträngning. I ena sekunden börjar jag nästan gråta av empati och medkänsla.
I nästa vill jag krossa näsbenet på henne och bara skrika: FÖR I HELVETE SLUTA HOSTA. Det gör mig inte till en snäll mamma.

19 februari 2011

Nästa år ska jag ställa upp

Sara Lumholdt berättade i en intervju att "hon var mogen för att ta tag i karriären igen". Kul för henne. Jag tycker kanske att hon borde valt en annan karriär än att dansa och sjunga. Främst av två anledningar.
1. Hon kan inte dansa.
2. Hon kan inte sjunga.

Söt tjej som verkar jättego. Hon kanske platsar inom hemtjänsten?

18 februari 2011

Vart tog den stygga lilla flickan vägen?

Och varifrån kom tanten som gäspar käkarna ur led en fredagskväll klockan tio? Jag bara undrar.

Jajajajajajaaaaaaaaaaaaaa!

Kom igen då, skittvätthög.
Förstår inte varför det alltid ser ut så här?

Det beror på från vilket håll man ser det

Sus skriver idag om en lite rolig burka-encounter vilket fick mig att komma ihåg en också. Vi satt på spårvagnen ut till Hjällbo för att hämta pappan i familjen som arbetar där. Mitt emot oss satt en kvinna med bara en liten öppning för ögonen och var för övrigt täckt från topp till tå. Fyraåringen tittar med stigande fascination på henne för att till slut peka med hela handen och utropa:
– Titta, mamma, hon har också cocacola, lika som jag!
Lite gulligt att man väljer att se det man kan identifiera sig med och känna igen, som en cola, ....

... istället för det man inte riktigt förstår.

17 februari 2011

Moget Jenny. Verkligen.

Ni vet hur ungarna kan bli ibland vid middagsbordet, när man kanske lagt ketchupen i en hög istället för att bre ut den på korven? De sitter med håglös min, halvöppen mun och på-pin-kiv-äter en makaron i taget som för att visa vilken misär de lever i. Till vilken nytta, kan man fråga sig?
Exakt så gjorde jag i dag fast på spinningen.
Jag ville ha musiken på skiva 21 till träningen och just den skivan hade hon inte med sig. Min första reaktion var att hoppa av cykeln och slänga igen dörren när jag gick men så pass lyckades jag behärska mig. Men hela träningen gjorde jag A när hon sa B. Ha! Jag vrider bara ett halv varv på motståndet istället för ett helt. In your face, bitch!
Jag är säker på att hon ligger sömnlös i natt över att jag inte tränade fullt ut.
Eller kanske inte.

16 februari 2011

Sanningen, sort of

Min lilla är inne i en ålder då allt är sant. Hon liksom snickrar ihop sanningen allt eftersom hon berättar saker. Jag tror jag ska anamma hennes livsfilosofi, det blir så mycket roligare då.

Men det var inte det jag skulle skriva om. Idag, när jag hämtade in posten som för övrigt bara bestod av gratiserbjudanden från Dior och Prada, var jag tvungen strypa ett lejon. Jag vet, det var inte roligt, men vad ska man göra? Det höll på att äta upp grannens barn. Det var ett evigt sjå att släpa ut det i sophuset där jag givetvis stötte ihop med kvarterets viktigpetter som näpsade sig och sa att döda lejon inte fick slängas i sophuset för det var enbart till för hushållssopor. Allvarligt? Sagt och gjort, det var bara att dra med sig det uppför berget och slänga ner det i en bergsskreva.
Jag vet att det blev ett jäkligt intetsägande inlägg men hur kan folk vara så trångsynta? Hushållssopor liksom? Hade det varit bättre om jag gjort som vissa andra och bara låtit det ligga och skräpa på gången?

Jaja, i morgon ska jag börja använda lillans definition av sanningen så jag kan skriva något oväntat.

Skyll inte på mig! Det skulle hållit sig borta från Blåklockevägen.

Kurser för oss som inget kan

Vid 41 års ålder har jag på det stora hela vant mig vid att vara mig, så där på gott och ont. Men ibland svider det i själen att jag är så galet talanglös. Jag kan liksom så väldigt få saker.
Tre saker som jag tror jag skulle vara skitbra på om jag kunde göra det:
- Sjunga. Jag älskar att sjunga men tyvärr är jag tillräckligt musikaliskt för att höra att jag låter för jävlig. Det tar glädjen ur sjungandet.
- Spela instrument. Vilket som. Cello, piano, zittra eller bastuba. Åh vad jag skulle vilja se folk i lokalen sitta och snyta sig för alla är så vansinnigt rörda av min stämningsfulla och vackra musik.
- Måla. Inte så där nuttigt Skagen-målnings-vackert utan på gigantiska dukar med starka färger och surrealistiska mönster som inget fattar.
*återgår till matchen mellan Arsenal och Barcelona*
* vilket påminner mig om att jag inte heller har talang för sport*

Men det var väl inte jag som behövde tröst?

Lillan går och snorar hysteriskt. Och jag ber med min vänaste röst att hon ska ta nässpray.
– Jag lovar, älskling, det kommer kännas mycket bättre.
Svaret?
– Mamma, det är ingen fara. Det har nog gått över till sommaren.

15 februari 2011

Puh! Vad skönt, då vet jag ju precis!

Frågor man kan drista sig till att ställa: När skrevs lappen? Var bor hunden? Vart gick du? När kommer du tillbaka?

Åh vilken lättnad. Det löser nästan allt.

Det är så himla glamoröst att vara frilansare

Saxat från "Glöm inte att göra detta"-listan den 15 februari 2011.
- red ut det där med "excellence" när det gäller fan casen i Connecticut.
- påminn om korr för Trossenartikeln.
- vi måste ha ett jobb på engelska på fyra sidor där Forskning & Innovation nu ska ligga i en svensk edition.
- sändes det ett nytt House-avsnitt i USA igår?
- finns det tillräckligt med Alvedon hemma till Valentina som fått feber?
- när vi ska på Robban G den tredje, vem ska passa barnen? (Nej, vi har inte särskilt bra med barnvakter).
- glöm inte fråga A och N om de vill käka och kolla på Melodifestivalen på lördag. Med oss, alltså.
- försök få någon att förklara vad avancerade radomer är för något. Skriv sen en artikel om det.
- jaga rätt på Jan Björklund.
- hämta barn.



14 februari 2011

Efter en hård dag är det skönt att lägga sig tidigt

Idag har jag: tränat yoga, legat i bubbelpool, ångbastat, legat i örtbad, tagit fotbad, fått massage och käkat middag på krogen. Inte undra på att jag är trött!

Yoga i obestämd form

En sak undrar jag jättemycket. Varför måste alla yogainstruktörer tala i obestämd form? "Tänk på andning", "sträck ländrygg", "ta med hand runt fot", "förläng nacke".
Kan nån förklara det för mig?

I ångbastun

Här tänkte jag lägga upp massa fina bilder från vår härliga spa-dag så alla kunde åja och åha sig över hur underbart det ser ut. 
Men det går ju inte. Man kan ju inte ta med mobilen in. Inte ens jag gör det. Och släpa på en kamera i bassängen?
You just have to take my word for it: Fan vad vi haft det gött!

En bassäng. En tredelad, en varmis, en bubblis och en iskall. En stack vi ner tårna i och gick utan kommentarer vidare i livet.

Idag loggar jag ut

Min alla hjärtans present till mig själv och äldsta dotter: heldags-spa i Varberg. Ikväll: middag på Hardrock Café med hela familjen.
Så innan ens den här dagen har börjat kan jag sammanfatta den med ett enda stort "tjohoooo".

12 februari 2011

Powerballader

Lördagskväll. Snart "Dimestivalen" som fyraåringen uttrycker det. Maken spelar musik för att liksom förhöja myset.

Inte Celine Dion, men nästan.
(Spola fram en minut, drygt, för att riktigt komma i stämning.)

De här finns på riktigt. Och har galna fans. Bland annat i Tyskland (nähä?). Och Landvetter.

Skyll inte på mig!

Som en uppföljning till mitt förra inlägg: Det blir inte milkshake. Det blir glass, jordgubbar, maränger - och vispad grädde. Det var det min kropp bestämde att den ville ha efter kräkattacken igår.
Det ska bli såååå gott!

Vad är det för fel på mig, I wonder

Åt lunch med lillan igår på McDonalds. Kände på en gång att det var något lurt med hamburgaren och japp, bekräftelsen kom skoningslöst några timmar senare. Idag är jag helt svag efter att ha spytt så mycket och känner mig lite ynklig men jag kan äta som vanligt. Några crejving? Yes. Milkshake. 
HUR kan jag vara sugen på milkshake?

11 februari 2011

Men det sa mamma!

Mamma hade gjort något gott med typ fläskfilé och paprika och creme fraiche (smaksatt med parmesan och vitlök). Men jag känner mig lite handlingsförlamad. Borde nog köpt något färdigt istället.

Headsetet ingår inte i middagen. Det bara ligger där och tar igen sig en smula till det har bestämt sig för var den ska tillbringa resten av fredagen.

Jenny goes filmrecensent

Jaha, Trassel dårå. En häst och en kamelont är den huvudsakliga behållningen. De är å andra sidan väldigt roliga. En scen inne på en ruffig krog är våldsamt skojig också. 
Hur de har resonerat runt huvudpersonerna vet jag dock inte. Helt platta och inget 3D-format i världen kan ändra på det. Det är också helt hopplöst att den manliga rösten görs av Måns Zelmerlöw, som dessutom är väldigt lik den tecknade pöjken.
Men jag skrattade högt flera gånger och lillan var i paradiset. Och vad fan, sämre kan man ju ha det en fredag.

Bra prioriteringar

Fredagar är heliga. Då är jag och lilla tösen lediga och skruttar omkring i pj:s halva dagen. På den andra halvan gör vi bara roliga saker. Som att gå på bio.

Idag är det den här uppgiften vi ska ta oss an, jag och lillan. Mysigt!

10 februari 2011

Förstår inte riktigt

"Attentatsmannen" som synts fram Mona Sahlins ytterdörr beskrivs av polisen som: mörkklädd.
Sen vill man inget mer säga för det kan drabba fel personer. Jo, förvisso, men det kan väl också underlätta jakten på den rätta personen?
Å andra sidan, jag är ju inte polis.

Simultankapacitet

Det vet ju alla hur kvinnor kan göra flera saker samtidigt. Som nu. Jag dricker kaffe och svär på vädret.

9 februari 2011

Har verkligen ingen lust med detta

Träningsbyxorna är dammiga och iPoden har lågt batteri. Va, slipper man jogga då?

Det är ju olika hur man tacklar problem

För er som inte vet: jag upptäckte en skatteskuld på nästan 90 papp som ska vara betald 14 mars, alltså om ungefär fem veckor. Jag såg bara ett sätt att hantera det på.

Jag bokade en resa hit i juli. Det var väl det enda vettiga att göra, tänkte jag.

8 februari 2011

Kanske kan de telepati de däringa Hells Angels?

Jag fick i vilket fall som helst plats på spinningen. Om credden ska tillfalla Hells Angels, Livets Ord eller ren röta låter jag vara osagt. Mig veterligen behövde inga knän krossas för jag skulle få plats och då borde alla vara nöjda. Jag är det i alla fall.

Var är alla kriminella män med basebollträn när man behöver dem?

Veckans bästa spinningpass. Och det finns två jädra skitstövlar som gör att jag inte får plats. Bort med er!

Vill bara illustrera hur många bra tankar det finns i mitt huvud just nu

(................................................ men..........nej,..........................)

7 februari 2011

Saker jag inte visste om matlagning. Förrän idag då!

Steker man köttbullar är det viktigt att man har en fyraåring som ger dem luft genom att sätta på en rosa leksakselvisp.
Ni ser ju själva hur goa de ser ut! Allt tack vare extra luft.
 Därefter är det dags för mamman att andas i den här plastburken. Det förstår ju var och en att det inte går att laga mat utan inslaget av "andas i burk".
En sådan här bör man ha att andas i mellan varven när man steker köttbullar.

Finn fem miljarder fel

Ledtrådar: Det är vitt, blött och ramlar (helt felaktigt) ner på mitt hus:

Nej, nej, nej. Det är fel!

6 februari 2011

Vet i fan

Jag tycker inte att det här verkar bli en så bra dag. Tänker... det var bättre igår. Och tänker också att jag inte ska dricka vin på länge, länge. Tanken var också att jag skulle träna idag. Och nu undrar jag hur det ska gå till. Nej, mina vänner. Jag är skeptisk. Till allt.

5 februari 2011

... för då får man hjärtmuskelinflammation!

Att man inte tränar om man har feber, tycker jag känns rätt självklart. Men annars går det alldeles utmärkt! Idag var jag lite snorig, lite svullen och öm i halsen och var så där... velig. Ska jag träna eller inte? Men jag stack iväg och körde en timma på gymet. Och nu? Jag mår som en prinsessa. Har liksom tränat bort halsontet.
Nu kan jag med gott samvete dricka massa vin med brudarna ikväll. (Och DET är dunderkuren för ömma halsar!).
Mvh
Dr Jenny Palm

4 februari 2011

Va? Måste jag röra mig?

Parkerade på soffan kvart i sju, somnade som en stock, vaknade, tittade på På Spåret och nu halv tio vill barnen gå och lägga sig. Men jag då? Tänker ingen på mig? Ska jag typ tjata om tandborstning och säga nej, jag vill inte läsa arton böcker.
Jag vill ju bara ligga kvar. Är det för mycket begärt?

"Hjälp, jag snarkar sönder min relation"

Det senaste numret av Tara har Annika Jankell på ettan. Hon ska berätta om sina "stormiga relationer". 
Hej, hej 80-tal! 
Man kör också på temat "De okända diagnoserna". Vilket i praktiken består av att nån inavlad kärring i Burträsk haft ont i huvudet (och glömt berätta att hon druckit två flarror Rosita dagen innan).
Nej. Jag läser inte Tara. Jag tar inte ens av plasten.
Och ja. Jag ska säga upp prenumerationen. 

Tara - en tidning som funkar att elda med.

Egen företagare med matematisk dyslexi

Det är inte lätt det här med siffror. Det är därför jag är journalist för bokstäver är så behändiga och lättförståeliga. Skatteverket å sin sida gillar siffror jättemycket. Särskilt sådana med minustecken framför. Typ: minus 89 045 kronor.
Jag förstår inte såna siffror. Och jag vill inte ha dem på mitt skattekonto.

Nån som har några ungar som behöver skrämmas?

Note to self: nu när man är korthårig kan man inte somna med blött hår. Eller rättare sagt, det går förstås, men resultatet på morgon... ? Oh my God!

Oj, tröjan är visst utochin. Och bakochfram. Men jag har ledig fredag då får man se ut så här. Men håret mina vänner. Håret!

Saker som gör att jag vill sparka folk hårt i huvudet

Ibland förstår man inte riktigt på sig själv. Varför väcker inte detta min empati?

Det finns anledning att fundera över min moral. Varför? För det första stannar jag för att ta kort, inte för att ge pengar. För det andra använder jag det kortet i en blogg som handlar om jag vill använda våld mot stackarn. Vad är jag för en människa egentligen?

3 februari 2011

Fy fan vad jag är snygg idag!

Fast här är jag inte snygg. Här är jag nervös och har långt hår och funderar på vad jag ger mig in på.

Här har Kammy börjar avfärga mina 517 olika färger jag hade i mitt hår. "Här är det lite orange och lite gult", muttrade han.

När det svarta försvann såg håret ut så här.

Här ville jag mest skrika: För helvete färga det nu innan jag spyr på mig själv. Jenny "the Lion" Palm.

Här är jag av okänd anledning glad.


Här sitter den nya färgen i.

Och så här blev det! Fan vad nöjd jag ÄR.